I detta examensarbete beskrivs de drag som kännetecknar de barn som har diagnosen Asperger syndrom. Vidare ges förslag på hur man som lärare eller kanske annan vuxen på skolan kan göra för att underlätta för dessa barn i skolsammanhang. Arbetet har till stor del varit en litteraturstudie, men även referat från föreläsningar om Asperger syndrom och ett strukturerat samtal med en lärare har använts..

Bakgrund: I Sverige är prevalensen av diagnosen Aspergers syndrom cirka 7,2 till 11 per 10 000 individer. Aspergers syndrom definieras som ett omfattande tillstånd med flera typiska drag från det autistiska spektrumet men med en normal eller hög intelligensnivå. Genom att beskriva hur det är att leva med Aspergers syndrom kan en ökad förståelse uppnås för denna typ av sociala och känslomässiga svårigheter. Syfte: Att belysa hur det är att leva med Aspergers syndrom ur ett individperspektiv. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades kritiskt, analyserades och resulterade i fem kategorier.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, både pedagogiska och sociala..

Introduktion: Sjögrens syndrom (Ss) är en kronisk reumatisk sjukdom som förstör de exokrina körtlarna i kroppen. Detta leder till minskad salivproduktion. Nio av tio av de drabbade är kvinnor i medelåldern. Sjukdomen finns som primär Ss och som sekundär Ss. I dagsläget finns inget botemedel mot sjukdomen därför riktar sig behandlingen mot att lindra symtomen.

I detta examensarbete beskriver jag FMT ? Funktionsinriktad Musikterapi. Arbetets fokus ligger på att undersöka hur man med hjälp av FMT kan stödja och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom. I fallbeskrivningar beskriver jag hur jag har arbetat med FMT-metoden med två personer som båda har diagnosen Down syndrom. Mitt mål har varit att utveckla och stärka deras balans och stabilitet. Min slutsats är att arbete med FMT kan stärka och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom..

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man som lärare skapar en god lärandemiljö för elever med Aspergers syndrom. Jag undersöker vilka pedagogiska konsekvenser Aspergers syndrom kan föra med sig, vilka metoder och strategier som läraren kan använda i undervisningen, hur skoldagen och skolmiljön kan struktureras och planeras samt vilket bemötande läraren bör ha mot eleverna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Aspergers syndrom och av hur undervisning av elever med detta syndrom kan läggas upp. Metoden för min undersökning är kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis pekar resultatet i min undersökning på att det är nödvändigt att individualisera undervisningen och ta hänsyn till den enskilda elevens begränsningar och behov.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närstående och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frågeställningar formulerades utifrån syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tänkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos människor? Hur hanterar människor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till människor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades på 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg är en naturlig reaktion på en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, känslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist på kontroll som utlösande faktor, att acceptera och få kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förståelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg är en smärtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor måste vara medveten om att den är normal, för att kunna ge en god omvårdnad..

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos vuxna i Sverige och besvären ökar med stigande ålder. I Sverige beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för kronisk smärta till cirka 87,5 miljarder kronor år 2003. Syfte: Att belysa upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser av förändrad självkänsla, Begränsningar i det dagliga livet, Hantering av den kroniska smärtan samt Framtidssyn.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser är viktiga att ha för att kunna vägleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns många likheter i förhållandet att vägleda ?vanliga? elever men också skillnader. Sättet att tolka information och sättet en person med Aspergers syndrom själv kommunicerar på kan till vissa delar vara annorlunda jämfört med människor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser är ett gemensamt problem. Det behövs både mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. Tyvärr kände intervjupersonerna missnöje och otillfredsställelse när det gäller respektive skollednings förståelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmänna råd har man som studie- och yrkesvägledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsättning så att dessa elever, i likhet med andra elever, får möjlighet att göra väl underbyggda val..

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka..

Idag lever upp till 48 personer utav 10 000 med drag av Aspergers syndrom. Då kunskaperna ofta är otillräckliga inom ämnesområdet kan detta orsaka en bristfällig förståelse i mötet med vårdpersonalen. Detta medför emellanåt ett lidande för personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med Aspergers syndrom och deras möte med den svenska vården. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst.

Syftet med den här litteaturstudien var att studera personer med kronisk smärta, deras förmåga att hantera sin smärta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville också undersöka hur personens dagliga liv påverkades av att leva med kronisk smärta. Den teoretiska referensramen för den här studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smärta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smärta både positiv och negativt..